För ett par dagar sedan lyssnade jag på ett gammalt avsnitt med Lasse Berg som talade i sommar - och vinterprat i P1. Han pratade en hel del hur människans överlevnad och
utveckling faktiskt varit beroende av att vi har varit villiga att dela med
oss. Människan som art har alltså överlevt genom att den som haft har delat med
sig. Detta är en mycket intressant tanke när den appliceras på vår samtid. För
vi lever idag i en tid då tanken på att dela med sig inte är särskilt aktuell.
Snarare tvärt om. Alla ska äga själva. Men som tur är börjar denna syn förändras.
Något som kan få mycket stora, och positiva, effekter.
Lasse Berg talades alltså om att människan alltid, så länge hon funnits, fått handskas
med knappa resurser. Därav det nödvändiga med att dela med sig. Men, i och med
upptäckten av olja och därmed industrialismen, har de senaste generationerna (i
väst, bör tilläggas) levt med en känsla av aldrig sinande resurser. Något som
har fått vårt sätt att leva att förändras i grunden. Och, som kanske, också har
gjort oss mer avskärmade från varandra. Mer ensamma? I dag är ägandet det som
dominerar över delandet. Ägandet har blivit likställt identitet. Att omge sig
av ett ständigt växande berg av prylar har blivit en statussymbol. Ett sätt att visa vem man är. Men det här blir
allt mer ifrågasatt. Både för att vi inte har sinande resurser. Men även för att äga är att konsumera. Och för att konsumera krävs
ekonomiska resurser vilket för det mesta fås genom arbete. Ju mer vi arbetar
desto mindre får vi av en annan resurs – nämligen tid. Om man istället vänder
på steken så kan delande istället för ägande frigöra det vi alla längtar mer
och mer efter. Det vill säga, tid. På köpet kanske vi kan få ett mer hållbart sätt att leva?
Jag dök även på ett annat radioprogram som tog upp det här
med delande. Det var Filosofiska Rummet i P1 och programmet ”Delad glädje – om
delandekulturens mekanismer och möjligheter”. Programmet rekommenderas starkt!
Här pratades det om att det privata ägandet bara är en parentes i
människans historia och att den nya trenden med att dela bil, byta bostad, byta
leksaker, låna kläder m.m. har fötts ur en vilja att omge sig av saker med en
historia. Det är även nära sammanlänkat med en nödvändighet att lita på andra,
vilket i sin tur handlar om att bygga relationer. Att skapa en gemenskap. Något
som det finns brist på i vårt ”ägandesamhälle”.
Så, kanske kommer det här med delandet inte bara resultera i
det goda i att inte förbruka ohållbara mängder av icke förnybara resurser.
Kanske kommer delandet även öppna upp våra sinnen för nya värden. Värdet i att
värdera tid framför pengar. Värdet i att hitta nya relationer. Skapa nya
sammanhang. Andra typer av mötesplatser.
Jag tycker själv det här är oerhört intressant. Tycker du
samma sak? Då rekommenderar jag starkt Antologin ReUse som tar upp många olika
aspekter på den här frågan. Det känns positivt. Kul. Spännande!
Gillar du Lasse Berg så rekommenderas helt klart hans böcker "Gryning över Kalahari" och "Skymningssång i Kalahari".
SvaraRadera